Ett civiliserat samhälle ?

Jag saknar ord.

Rasist ? Jo men visst..

Konsten att bli rasist utan att egentligen anstränga sig.

Några tips för blivande rasister:

1. Du anser att uttrycken "svennehora" och "svennefitta" är precis lika illa som "svartskalle" och "blatte".
Det faktum att uttrycken används i "förortstidningen" Gringo tycker du inte är någon förmildrande omständighet.

2. Du tycker att det är precis lika diskrimerande att inte bli intagen på vårt samhälles universitet, p.g.a. "positiv kvotering", som att inte bli insläppt på vissa krogar runt Stureplan.

3. Du tvekar inte att säga följande högt:
"Av de tio mest efterlysta personerna i Sverige är nio invandrade till Sverige, och en infödd svensk."
Denna din uppriktighet beror helt enkelt på att påståendet är sant.

Men se upp nu: Av kultur-etablissemang och vänsternissar är du nu att betrakta som rasist. Det betyder egentligen bara att du omfattar åsikter som man inte får yttra högt i demokratins och yttrandefrihetens högborg. Och i brist på argument får tillmälen och etiketter duga.

Så nu är det bara för dig, som nybliven rasist, att fundera ut vilken ras det är som du hatar eller föraktar.

Mångkulturell ordningsmakt

Jovisst, jag ställer upp på iden om svenska poliser med turban.

Under förutsättning att turbanen bärs av en polis av judisk börd, och att poliser med muslimsk övertygelse kan patrullera omkring med en kippa.

Då kan vi prata om mångkulturellt.

Tyvärr rena sanningen

Boris Benulic i dagens Metro.

Men låt oss ställa en fråga till – vilken nytta gör våra ambassader egentligen? Förr behövde man kompetent representation hos främmande makter. De skulle föra den egna statens talan och samla information. Detta var helt nödvändigt på Oscar II:s tid när häst och ångbåt var vanliga kommunikationsmedel. Men i dag? Att ha personal stationerad i främmande länder verkar onödigt när det finns flyg, videokonferenser, e-post och telefon – jag förstår inte vilka av nationens eller medborgarnas behov det tillfredsställer. Men det är kanske inte för vår skull man mumsar i sig alla dessa kanapéer på ambassadpartyn?

Byråkratier växer inte på grund av våra behov utan på grund av byråkraternas behov – och så behöver det statsbärande partiet ambassadörstjänsterna som belöning för lång och trogen tjänst. Det är därför vi har ambassader.