(S)ubstans... eller inte

Jag har alltid tolkat "Göran Perssons ekonomiska sanering efter de borgerliga åren 1991-1994" som en innehållslös val-floskel. Men jag kan ju ha fel även på den punkten.

En hyllningstext hos Magnus tankar fick mig att fundera igen.

Alla som kan bidra med något substantiellt är välkomna att besvara frågan:

Vad gjorde Göran Persson som blev så framgångsrikt ?

En utgångspunkt i Magnus text är en artikel i Washington Times, där artikelförfattaren (Gareth Harding) pekar på dessa tre punkter:

1. shaving corporate taxes
2. investing heavily in education, research and development and telecommunications
3. reducing welfare dependency

Är det någon som hittar någon substans i det här, och vad är i så fall Göran Perssons insats ?

Uppdatering 4/7:

Det tycks inte vara helt lätt att finna innehållet i GP:s "saneringspaket" efter 1994.
Många vill övertyga om dess förträfflighet, men få tala om vad förträffligheten består i.

Ett försök till delsummering:

1/ shaving corporate taxes.
Skall enligt en kommentarsuppgift vara en följd av skattereformen mellan s och fp 1990.
Ett förhandsgrepp för att sanera ekonomin efter 1994 ?

2/ investing heavily in education
research and development
telecommunications

Projektet Kunskapslyftet lyfts fram som exempel, likaså högskoleutbyggnaden.
Med Kunskapslyftet förmodar jag avses projektet som Skolverket fick ansvar för 1 juli1998.
Där har kommunerna själva utvärderingsansvaret. Och skolverket på nationell nivå.
Det här kan ju vara värt att fördjupa sig i. Motsvarar resultatet förväntningar och insats ?

Om telecommunications finns det tydligen inget positivt att säga alls. Än så länge.

4. welfare depency
Här citeras en kommentar direkt:
"welfare dependency" minskade när statsfinanserna sanerades under åren 95-98 och arbetslösheten sjönk igen.

Sjönk genom fler arbetstillfällen, eller nya beteckningar på arbetslösa ?